Mindre mark- eller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda kan förklaras som biotopskyddsområde. Inom ett biotopskyddsområde får inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärder som kan skada naturmiljön. Regeringen har beslutat att följande mindre mark- och vattenområden i jordbruksmark utgör biotopskyddsområden (så kallat generellt biotopskydd):
- Alléer (minst 5 träd)
- Källor med omgivande våtmark (högst 1 hektar)
- Odlingsrösen
- Pilevallar
- Småvatten och våtmarker (högst 1 hektar)
- Stenmurar
- Åkerholmar (högst 0,5 hektar)
Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen medge undantag från biotopskydd i de biotoper som omfattas av det generella skyddet.
Efter särskilt beslut av länsstyrelsen kan följande biotoper inom markområden som inte omfattas av skogsvårdslagen skyddas:
- Naturbetesmarker
- Ängar
- Naturliga bäckfåror
- Ras- eller bergbranter
- Rik- och kalkkärr i jordbruksmark
- Naturliga vattendrag
- Naturliga vattenfall med omgivande mark
- Naturliga sjöutlopp med omgivande mark
- Mynningsområden vid havskust
- Rev av ögonkorall
- Naturliga sjöar och andra vatten som är naturligt fisktomma
- Helt eller delvis avsnörda havsvikar
- Grunda havsvikar
- Ålgräsängar
- Biogena rev
- Strand- eller vattenmiljöer som hyser bestånd av hotade eller missgynnade arter eller som har en väsentlig betydelse för hotade eller missgynnade arters fortlevnad. Förordning (2007:849).
Skogsvårdsstyrelsen kan på motsvarande sätt skydda biotoper på skogsmark, till exempel brandfält, äldre naturskogsartade skogar, ravinskogar, mindre vattendrag och småvatten med omgivande mark och äldre betespräglade skogar.
Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND Tel: 0611-34 90 00 Fax: 0611-34 93 72 E-post