Längre upp från stranden täcks hällarna av lavkuddar och mossor. I sänkor och skrevor finns ett tunt jordlager där tallar fått fäste och ljung (Calluna vulgaris), kråkris (Empetrum nigrum), mjölon (Arctostaphylos uva-ursi), fårsvingel (Festuca ovina), backtimjan (Thymus serpyllum), renlavar, islandslav (Cetraria islandica) och andra för hällmarken typiska arter kan växa. Ju högre upp från vattnet du kommer desto tätare blir tallskogen.
Klapperfält
I reservatet finns en stor mängd klapperfält. De består av mängder av stenar och block som nötts runda och slipats mot varandra genom bränningarnas ständiga påverkan. Samtidigt har klapperstenarna sakta höjts ur havet genom landhöjningen, som nu är cirka 85 cm på 100 år. Stenarna är framspolade ur den morän som inlandsisen lämnade efter sig. De har ansamlats i mindre sänkor i berget medan finkornigt material hamnat längre ut. Klapperfälten är ofta vackert beväxta med lavar och har nästan överallt en varm, gulgrön färgton, som beror på den rika förekomsten av kartlav. Brännvinsmalen, Rödmalen och Vitstensmalen är de största klapperfälten inom reservatet.
Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND Tel: 0611-34 90 00 Fax: 0611-34 93 72 E-post