Södra Ulvön är en tuff miljö för växterna! På de mest utsatta hällarna finns bara lavar - de verkliga överlevnadskonstnärerna. I sprickor och skrevor klamrar sig gräs och örter fast. Längre in på ön växer även ris, buskar, gamla knotiga tallar och av vinden kuvade krypgranar. Dalgångar och andra ställen där jordlagret är tillräckligt djupt, upptas av barrskog, som i de flesta fall domineras av gran. Kärleksört (Sedum telephium), gul fetknopp (Sedum acre), backtimjan (Thymus serpyllum), strandglim (Silene uniflora) och gullris (Solidago virgaurea) är några av hällmarkernas karaktärsarter. På sandstränderna finner du lätt både strandråg (Leymus arenarius) och strandärt (Lathyrus japonicus). Den kalkrika diabasen hyser en märkbart artrikare flora än nordingrågraniten. Här växer bland annat piprör (Calamagrostis arundinacea), måbär (Ribes alpinum), nypon (Rosa dumalis) och skogstry (Lonicera xylosteum).
Víd fiskeläget Marviksgrunnan finns växter som karktäriserar fiskelägen i Höga Kusten till exempel nagelört (Erophila verna) och vårförgätmigej (Myosotis stricta).

Den karga sidan mot det öppna Bottenhavet i öster.Foto: Thomas Birkö